Dato/tid
04.12.2017
20:00 – 21:30

EARLY MONDAY

Kvinnolåt – på sporet af kvinderne i musikken

Miriam Andersén – sång, harpa, trumma, snatterpinnar
Anna Rynefors – rebec, svensk säckpipa, nyckelharpa, sång

Miriam Andersén och Anna Rynefors är bägge riksspelmän med ett ben i den tidiga musiken och ett i folkmusiken. De presenterar ett program med kvinnligt perspektiv, som tar sikte på kvinnor som diktare, artister och traditionsbärare från medeltiden och fram till våra dagar.

Entré: 80/50 dkk

PROGRAM

En skaldinna från Harald Hårfagres tid:
Lausavísa, Hildr Hrólfsdóttir (Norge, 878)

Ur tidegärden för S:ta Elin av Skövde (1100-talet):
Vale flos Vesgocie
Felix parens Vesgocia

Trouveresses från 1200-talets Frankrike:
Mout m’abelist quant je voi revenir yver, Maroie de Diergnau
La sexte estampie real, Manuscrit du Roi
Plaine d’ire et de desconfort, anonym trouveresse

Skänklåt efter Maria Sohlberg, Foss, Munkedal
Liten Kerstin stalledräng, ballad från Småland
Slängpolska efter Maria Sohlberg

Två dagvisor från 1500-talet:
Jag stod mig upp en morgon, Harald Oluffsons visbok
Den signade dagh, Thomissøns “Den danske Psalmebog”

Den giftaslystna, ballad från Småland
Vallåtspolska från Härjedalen

Skånska spelkvinnor och sjungare:
Anglaise efter Inga Persdotter, Dönaberga
“Mormorspolska” efter Albertina Hansson, Arkelstorp

Lof, prijs och ähra vare tigh, folklig koral efter Mor Anders Larsson, Munkarp

Vilka är de kvinnor som lämnat spår i Europas musikhistoria? Under vikingatiden och medeltiden är det framför allt kvinnliga poeter. Först ut är de norska och isländska skaldkonorna, t. ex. Jorunn Skaldemö och Torhild Skaldkona. Därefter dyker det upp namngivna trobairitz och trouveresses i nuvarande Frankrike. I det tyska språkområdet däremot, känner man inte namnen på några kvinnliga musiker eller poeter från denna tid; inte heller på de brittiska öarna. Kringresande sångerskor, danserskor och spelkvinnor kan spåras i ord som spilwîp, joglaresa och ioculatrix. Man vet att mycket musik komponerades och sjöngs i nunneklostren, men upphovskvinnorna förblir anonyma. Däremot är kvinnor huvudpersoner i många helgonsånger och ballader. Man antar att hyllningssångerna till helgon som Elin av Skövde och heliga Birgitta författats av latinkunniga män, men stora sångcykler som komponerats till systrarna i Hildegard av Bingens eget kloster och i Birgittas Vadstena antas vara diktade av dessa framstående mystiker. Vem som komponerat vad inom folkmusikgenren under århundradena fram till 1800-talet, då man började uppteckna visor och låtar på ett mer systematiskt sätt, kommer vi nog aldrig få veta, vare sig det var kvinnor eller män. Vi låter kvinnorna ta plats som huvudpersoner i ett par ballader och visor innan vi landar i modern tid, och de kvinnliga musikerna kliver ut ur anonymiteten som ovärderliga traditionsbärare och låtskrivare.

Early Monday støttes af Statens Kunstfond og Københavns Kommune